Det är det här som kallas semester

Gårdagen var en katastrof. Jag pendlade mellan säng, soffa och tomt kylskåp. Hela dagen, utan avbrott. Idag när jag vaknade kände jag att saker och ting måste bli lite annorlund. Lyssnar på Kelis och känner att jag laddar upp mitt power-system. Är så trött på att vänta. Vänsta på män som aldrig tänker höra av sig. Vänta på bättre dagar. Vad fan, varje dag är en dag. Ta tag i dig själv kvinna. Livet är ingen romantisk komedi. Jag blir ratad, dumförklarad, åtsidolagd men tänker inte ta åt mig. Nä, på med ett läppstift och uträtta lite ärenden. Mår illa av att inte få komma ut i den stundtals lysande solen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0