peaceofgbg

(Klicka på bilderna för källa).

Jag känner mig stark. Jag kliver upp tidigare på morgonen- för att dammsuga! Jag betar av. Betar, betar, maler, gör klart. Skriver listor, ringer samtal, mailar frågor, checkar av, checkar ut. Och i detta inferno finner jag en avslappnig. En ro av den oro som jag tar tag i. Solen/regnet/vinden i ögonen. Jag drar upp skarfen och pinnar på. 

 

Datum för Alelyckan, IKEA och slutligen flytt är satta. Jag blir så stressad. Det finns så mycket jag vill rensa ut. Jag har verkligen chansen nu. (Nu eller aldrig känns det som). Min önskan är att jag ska veta vad som finns i varenda låda jag äger. Inga överraskningar. Bara kontroll.

(Klicka på bilden för källa).

Idag premiärcyklade jag för iår till (och från) jobbet. Det var så härligt att jag skrattade i nerförsbackarna. Hem är nästan allt uppför men det kändes bra, dock utan skratt. Jag känner mig så levande när jag cyklar. Skönt med lite ombyte från spårvagnsåkandet. Förra året köpte jag min drömcykel och jag blir så lycklig av bara tanken på den. Jaha, och så var det där med konsumtionen igen.

Kanske hade det varit roligare att skriva (läs: leva) om man hade en sådan här?


(Klicka på bilden för källa).

Jag vill bara ha, och ha, och ha. Viva la konsumtion!

Han är så bra! När jag var liten brukade jag och lillebror gapflabba när mamma spelade Tag av dig skorna. Visst är han rolig, men han är även en fantastisk kompositör, charmör, poet och musiker! Povel. Povel, Povel!

 

Det är vår! Trots att jag arbetat hela dagen och missat hela solhänget så känner jag mig crazy. Dansar halvnaken så att mattorna flyger till Phoenix. Glädje idag!
http://www.youtube.com/watch?v=4BJDNw7o6so
Trummorna blir dagens uppåtchack!

Jag målar tak i den nya lägenheten. Det är tungt och jag blir så nojjig. Jag vill bara att det ska bli perfekt. Jens är snäll och köper fika. Jag blir arg när saker inte blir så bra som jag tänkt mig. Det är tur att jag har en sådan snäll man. Som tillåter mig att gorma, utan att bli ledsen. Och som fyller på min blodsockerhalt med den dyraste yoghurten i tobaksaffären.

Idag är det dagen efter i dubbel bemärkelse. Både till semledagen och internationella kvinnodagen. Jag tänker fokusera på det senare. 2008 gick jag med i Göteborgs stora demonstration den 8/3. Den var positivt laddad med trummor och gemenskap. Vid slutdestinationen på Götaplatsen lyssnade jag på Nabilas tal om jämställdhet. Jag minns det inte helt, men jag minns att det var starkt. Och jag minns att glädjen från tåget blandades med en mer kritiserande känsla. Talet handlade om att internationella kvinnodagen inte alls är en dag att fira. Orättvisor är inget att prisa! Det blir så fel fokus. Internationella kvinnodagen är en skam, den borde inte finnas! Skulle det finnas något att glädjas åt, borde det i så fall vara en jämställdhetens dag. Kvinnodagen om något, påminner och förstärker de orättvisor som finns mellan könen. Givetvis är det bra att dessa maktklyftor och förtryck uppmärksammas lite extra, men jag tycker ändå att det kan kännas lite dumt! Att prisa kvinnorna en dag om året, genom att belysa deras underläge. Låter jag som en torr gammal bitterfitta? Kanske.

I lördag var jag och Jens på spelning på Henriksberg. Det var roligt och bandet som vi var där för att se, Gamla pengar, var bra! Jag blev lite mer kompis med Jens kompis Skinny också. Det känns skönt att få lite kvalitetstid med hans vänner. Jag gillar inte när han pratar om mig som "tjejen". Jag heter Jenny, och hans vänner ska veta det.

Väl inne på Henriksberg såg jag fina Mon Cheri-Linnéa. Jag gillar hennes blogg skarpt och ville verkligen säga det. Men det kändes lite konstigt att gå fram till någon, veta vad hon heter, vad hon brukar göra och säga att man gillar det. Jag blev lite nervös att hon skulle se mig som en stalker. Det gjorde hon inte, som tur var. Men det blir en liten konstig situation, det här med bloggar. Jag känner ju faktiskt inte henne. Hur mycket har man rätt att lägga sig i någons liv? Ett liv och en blogg är ju inte samma sak. Men ibland är det svårt att dra gränsen. Jag är i alla fall glad att jag sa hej. Hon är bra, Linnéa!

På söndagen åkte vi till vår nya lägenhet och målade badrumet. Nu är det bara en strykning kvar där inne, sedan är det klart. Det kommer kännas skönt att i alla fall bli klara med ett rum, även om det är det minsta. Jag längtar verkligen efter att få flytta in, att få inreda. Jag har slutligen bestämt mig för hur jag vill ha det på balkongen. Jag har ju pendlat lite mellan asiatiskt och lantligt. Det blir lite bohemiskt med grönt, vitt och zink. Sedan ska jag fästa upp tyll så att det blir lite som en himmelsäng tänkte jag. Vi får se om plan och verklighet går hand i hand. Lite extra pysselsugen är jag dock, jag har nämligen fått en riktigt skön gammal symaskin av Jens mamma, yippie!





(Klicka på bilderna för källa).