Det finns en riktigt bra sida som heter www.weheartit.com. Det är liksom en bildsamlingssida och innehåller hur mycket fint som helst! Här är några av mina favoriter.

Fint och inspirerande!

Jag skiter i mitt osminkade ansikte och min feta dreadskaka till underhår. Jag drar på mig lite second hand, sätter på en houselåt och tänker "riktigt fett alltså". Jag har påverkats positivt av svt:s webdokumentär om två smått provokativa, hårt arbetande, sjukt snygga och roliga dj-brudar. 15 minuter i veckan (gånger alla gånger jag ser varje avsnitt samt läser deras blogg) ger mig en fin dos av ökat självförtroende. Inte för att det inte existerat förrut, men jag har liksom inte prioriterat det, självförtoendet alltså. Jag har tagit illa vid mig vid obefogad kritik, känt mig dålig och värdelös. Värdelös- min konfirmationspräst sa en gång att det var ett av dem fulaste ord han viste. Att vara helt utan värde, ja, det ligger något i det. Dem negativa tankarna är borta nu. Jag vet ju att jag är bra, riktigt bra. Jag kan massor med saker!  

Det är tur att man inte tillhör bloggeliten. Jag kommer liksom undan sådanna häringa blogguppehåll. Jag har varit lite nedstämd och trött sista tiden och därför inte haft någon större känsla för bloggen. Nu är jag dock back on track. Saker har löst sig och jag har jobbat ikapp.

Jag och mannen har även haft en weekend på Hönö. Trerätters på mysig fiskrestaurang och övernattning på charmigt hotell. Bilder kommer inom kort (?).

Det går bra nu. Livet känns roligt och jag har mycket energi! Har haft en rolig helg med Jens. Vi har bland annat kollat på bra thrillers, gått görlånga promenader, gjort fint på graven och ätit god mat. I söndags bestämde vi att vi skulle gå över Älvsborgsbron, mest för att jag aldrig hade gjort det. Det var ganska läskigt. Bilarna körde jättesnabbt och det var svårt att prata på grund av att det var så brötigt av trafiken. Dessutom var det hisnande att tänka på alla de människor som valt att hoppa från bron. Bara tanken på att sitta på räcket får mig att rysa. Hur som helst så kom vi över och gick in i en liten samling av små hus. Husen var jättefina och Jens hade läst någonstans att det från början var en liten sjömansby. Nu var husen nergångna och det var lite småruggigt men jag såg potentialen. Synd att man aldrig kommer att få chansen att lösa ut sådanna hus och rusta upp dem. Nu verkar husen drivas av "Extremvänsterfolk + knarkare + vilsna konstnärssjälar som äter mat från containrar + ser inte värdet av kulturarvet-folk". Synd. Lite som Gårda-problematiken. Moment 22.

Sedan gick vi in i en jättefin park, Färjenäsparken. Den var stor! Där fanns många fina fikaplatser och små utsiktsplatser. Vi hade med oss kaffe i termos och äpplekakor, värmde gott i magen. Vi kikade på en gamal kyrkoruin och massa husgrunder. Det var tydligen här de första husen i Göteborg låg. Där hade det funnits massa små söta trähus. Rivet, givetvis. Synd, igen. Parken innehöll också Hisingens största lekpark. Den var en fröjd för ögat. Där möttes människor i alla åldrar. Allt från små, små barn som kröp omkring till killar på skateboard och vuxna människor som spelade basket och använde utomhusgymet. Det roligaste med parken var att den var så städat och iordninggjord. Verkligen ett bra litet utflyktsmål! Efter en nästan tre timmar lång vandringsfärd tog vi båten från Norra Älvstanden tillbaka. Mysigt! Jag älskar när Jens kläcker ur sig sådanna här bra hitta-på-saker! Det finns så mycket roligt att göra i den här staden, gratis till och med.

Vi har som sagt även gjort fint på graven där morfars föräldrar ligger och vilar. Jag hjälper morfar med den nu när han har så svårt att gå. Han får så dåligt samvete, men jag tycker att det är ganska mysigt att fixa. Planterade två kålhuvuden samt satte dit en liten söt pumpa.

 

Jag är tillsammans med stans finaste man!

Idag är världens finaste Bruno nattgäst hos mig. Mys!

Det var kallt länge iår. Det snöade i maj. I Kortedala lade det sig till och med på marken över dagen. "Hej midsommar" sa jag med arbetskläder täckta av sillag, utan att inse att sommaren var kommen. Men det är den, och det känns lyckligt i hjärtat när jag upplever den. Jag älskar sommaren, känner att jag är ämnad för denna årstid. Midsommaren firades traditionsenligt  med morfar. Vi satt för det mesta i hans lilla berså. Han hade fullt med jordgubbar, smultron och smulgubbar i hans land. Det var dem godaste bär jag ätit i hela mitt  liv. Katten var med överallt vilket gör min kattälskarsjäl varm. Kommunikationen mellan katten, mig och morfar är oslagbar. Vi är verkligen enskillda individer i en gemenskap. Svårt att förklara men känslan är god. Man är liksom i sin egen värld, fri från krav emn ändå tillsammans. Fint är det i alla fall.

 

Hälsade även på mor, far och bror. Det var avslappnande. Vi sjösatte bland annat två båtar samt såg en film som hette Honungsbiets hemlighet. Det var en fin sorg-lycklig film med massor av tjusiga klänningar i. Det är inte så tokigt att vara på Tjörn. Särskillt inte i sommartider.

Nu regnar det. Jag har ställt upp balkongdörrarna för att känna sommarregnsdoften. Ska ta mig en kopp te och sedan gå o lägga mig. Godnatt!